Jag har inte varit jätteaktiv här på bloggen. Inte som tidigare men nu tänkte jag att det blir ett ordentligt blogginlägg om dagen fram till jul❤️ Hur många av er gamla kikar fortfarande in här? Kom gärna med förslag om önskeinlägg.
Dagens blogginlägg kommer att handla om mina tankar om att tappa sig själv i att bli mamma men att sen komma tillbaka.
Alla har olika drömmar i livet och det är ju otroligt häftigt och intressant! Mina två stora drömmar har varit att bilda en familj tillsammans med en underbar man. Drömmen om att få bli mamma har alltid varit väldigt stor. Min andra stora dröm var att få jobba som fotograf på heltid och måla tavlor.
Jag känner mig tacksam och lycklig när jag ser att jag uppnått de två största drömmarna i livet som jag drömt om!
Att bli mamma är så otroligt häftigt. Det blev en tuff start i och med min svåra förlossning med Leah men det känns otroligt långt borta och jag har inga problem idag vilket jag är otroligt tacksam över. Jag vet att många får det värre och att jag är lyckligt lottad trots allt. Att jag idag är mamma till två fantastiska barn är otroligt ärofyllt!
Två täta graviditeter och föräldrarledigheter som gick ihop med varandra så kändes det en period att jag ”bara var en mamma” (jag menar ABSOLUT INTE att det är ”bara” för jag är otroligt tacksam att vi fick chansen). Det jag menar är att jag tappade mig själv ett tag under den här perioden! Jag brydde mig bara om barnen och inte om mig själv. Jag var mammaledig under en väldigt lång tid. Jag visste inte vem jag var. Det var intensivt med två barn så tätt (tycker jag). Jag älskar mina barn och skulle inte vilja ha det på ett annat sätt men jag skulle inte göra om den här resan igen med två barn såhär tätt (jag tänker skriva ett inlägg om vi är sugna på flera barn i morgondagens inlägg).
När barnen började på förskolan så kände jag att jag lättare kunde hitta tillbaka till mig själv igen. Att få äta lunch i lugn och ro, fokusera på annat än bara byta blöjor och rodda med barn 24h om dygnet. En paus i det helt enkelt. Att jag även får jobba med det jag brinner för gör det ju också väldigt roligt. Att kunna styra mina dagar och göra så att barnen inte behöver gå alldeles för långa dagar. Min strävan är inte att jobba så mycket utan att kunna styra och hinna med barnen mer än vad jag skulle göra med ett annat jobb. I början och i perioder är det såklart mera när man har eget men jag har mål och vision hur jag vill ha det. Jag och Erik pusslar och pysslar för att barnen ska få det bästa.
Att bara leva i nuet under föräldrarledigheten och lägga tid på barnen och släppa allt är okej. Alla är vi olika. Vissa bryr sig massor om att ha det fint hemma, vissa bryr sig om sitt yttre vissa klarar av balansen och klara av att hålla alla delar. Jag släppte nog på det mesta och kände nog lite stress när jag var i bubblan och tappade bort mig själv. Förstår ni vad jag menar? Ingenting är fel och allting är rätt. Alla mår vi bra av olika saker.
Nu när barnen är äldre så hinner jag och Erik kolla på film eller serier på kvällarna och ge varandra tid. Vi unnar oss bara ”vi” tid för att inte tappa bort oss själva (ett inlägg om detta kommer i kalendern).
Jag försöker att fokusera på vem jag är som person och inte bara ”mamma”. Fortsätt leva trots att man får barn men släpp den stressen under småbarnsåren till en början. Perioden med småbarn är kort och alla delar i livet behöver inte vara på topp!
I vissa stunder har man bara fått kämpat när barnen haft dåliga sömnperioder, sjukdomstiden eller bara extremt mycket bråk och testande. Det gäller att ta sig igenom de stunderna och släppa allt annat. Barnen är viktigast och jag har släppt stress över annat.❤️
Jag älskar mitt liv! Balansen i livet är så mycket bättre nu när jag hittat tillbaka till mig själv.
Något jag ska unna mig mera utöver mysiga stunder med barnen är:
Meditation ❤️
Träna ❤️
Klä mig i det jag trivs ❤️ (inte ta på mig ett
Par mjukisar varje dag).
Fixa håret någon gång ibland ❤️
Långa bad ❤️
Ansiktsmasker❤️
Dejter med min man ❤️
Häng med vänner ❤️
Resor ❤️
Måla ❤️
Fortsätta att jobba med det jag vill ❤️
Äta gott ❤️
Jobba med min självkänsla och självförtroende ❤️
Alla bilder är tagna av min otroligt duktiga vän: Linnsej Photography
Jag följer fortfarande trots glesa inlägg. ❤ jag känner lite så nu. Vår yngsta är nu 1 år och mellersta är ju som din Liam. 15,5 månad mellan dem två yngsta. Har 4 år mellan äldsta och mellersta. Nu börjar jag känna mig lite vilsen. Älskar att se utvecklingen och umgås med mina barn men samtidigt längtar jag ut men är även livrädd för det. Vill både ha kakan och äta den känns det som. Är väldigt intensivt hemma men dock slutade mellersta med blöja tidigt så där har det inte vart så jobbigt men allt annat. Går super bra men just närhet som båda behöver eftersom båda är så små. Man kan inte dela sig. Nu börjar ju även denna 2 års snart 2,5 års trots en komma också. Jag vet ju inte heller vad jag vill göra efter föräldraledigheten. Och har typ 1 år kvar. Blev längre denna gång pga sommarlov mitt i.
Oj vad långt det blev men du ser, vilsen om att vilja stanna kvar men ändå ge sig ut.
Så glad över det Nina! <3 Jag förstår precis. Försök bara unna dig små saker då och då, en promenad och lyssna på en podd, en lång dusch eller ett bad. Försök att inte känna någon stress. Ett år går fort och du kommer komma tillbaka till dig själv igen <3 Glöm bara inte bort dig själv!
Kul med din julkalender! Äntligen lite läsning igen (har saknat det) och något som man kan relatera till. Jag tappade bort mig själv helt när vårt andra barn var omkring 3 månader. Jag mådde så dåligt och levde samtidigt med skuldkänslor mot barnen.
Idag vet jag vad jag behöver & vågar prioritera det. Pigg, glad mamma full med energi = pigga glada barn ♥️ Kram
Vad roligt att du tycker det Zara 🙂 Blir så glad att du alltid peppar <3 Ja det är lätt att glömma bort sig själv. Så dumt att ha skuldkänslor men de flesta brottas nog med det då och då i livet <3 Kram