Header Image

Nathalie - Trebarnsmamma

Mitt namn är Nathalie och jag är 27 år. Jag och min man Erik har tillsammans två barn, Leah som är född november 2014 och Liam som är född i Juli 2016. . Vi har även två underbara hundar. Jag älskar att fotografera, resa och måla. Min blogg började som en gravidblogg, där man fick följa hela min graviditet med Leah och sedan graviditeten med Liam. Nu är det främst en mammablogg där jag skriver om vårt vardagsliv och mitt jobb som fotograf och konstnär. Jag och min barndomsvän driver även podden Välkommen in- Emma & Nathalie Kontakt: [email protected]

Mamma och fotograf men vem är jag egentligen?

Publicerad,

Det är så otroligt lätt att tappa bort sig själv i småbarnsåren och speciellt när man är mammaledig under en längre tid. Så känner iallafall jag. Tempot är högt och barnskrik, gråt, skratt, bus och mys avlöser varandra. När barnen somnat så är man så trött så att man stupar i sängen.

Jag är en lycklig mamma till två fantastiska barn! Jag är matte till två fina hundar och fru till mannen i mitt liv! Jag är även fotograf och när jag kommer iväg en stund själv så tar jag något fotojobb.

Men vem är jag när jag inte jobbar eller är inne i min mammaroll? Förut var det så självklart när jag bara behövde tänka på mig själv. Vad vill jag göra? Jag vet vad jag vill jobba med och jag älskar min familj då de är mitt allt! Jag undrar om jag svamlar eller om ni förstår vad jag menar.

Man är en egen person innan man skaffar barn men när man är inne i småbarnsåren så är man lite i en bubbla. Jag antar att när barnen börjat på förskolan och man får in rutiner så hittar man nog tillbaka till sig själv igen. Jag känner ingen stress över detta förstås utan endast lite funderingar. Vem är du?

1 Kommentar

  1. Åh, känner igen mig så mycket! Jag har en tjej på 2,5 år och en liten kille som nu är 8 månader. Det känns som att jag helt har tappat bort vem jag är, utan barnen som skydd känner jag mig helt tafatt och bortkommen. Jag undrar ibland om jag ens vet vad jag tycker om, eftersom att allt jag gör/köper/lagar är för att min familj tycker om det, det är extremt sällan för min egen skull.
    Egentligen är det inget fel, jag har ju min ”nya” roll som mamma men det känns ändå ibland som att jag tappat bort något som alla andra har kvar, personlighet kanske haha? 🙂
    Lätt att bli svamlig, ville bara bekräfta känslan!

    Kram och krya på småttingarna! <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *