Leahs humör är så extremt svängigt. Nu är hon i en period där hon testar oss något hemskt. Hon försöker att skrika och tjata sig till saker och får hon inte som hon vill så skriker hon ännu högre. Detta är något jag inte tolererar och jag vill inte att mina barn ska vara ouppfostrade och få precis vad de vill. Absolut ska man välja sina strider men det går inte alltid och vi måste lära henne rätt och fel.
Hon är även i en period där hon är ”elak” mot mig. ”Nej mamma” ”inte du mamma” ”sluta mamma” ”dumma mamma” är lite av vad jag får höra. Jag duger Inte till någonting ibland och det är helt oprovocerat.
Hon gör precis allt tvärtemot. Säger jag att vi ska gå åt ett håll springer hon åt det andra. Hon gör massor av saker hon vet att hon inte får… och hon gör det om och om igen.
Det är lika jobbigt för henne som för oss och det verkligen suger energi när hon är som värst.
Man känner att man misslyckats totalt som förälder när hon lever rövare och inte lyssnar ett dugg och slänger saker osv. Samtidigt så vet jag att hon utvecklas genom att pröva vad som är rätt och fel och jag vet att vi har världens gulligaste tjej men det är jobbigt när hon stundvis inte är sig själv.
Igår efter vi hade bråkat så sa vi förlåt och jag sa ”jag vill inte bråka med dig” och Leah svarar ” vi bråkar inte mer nu”.
Idag när vi kom hem från förskolans så satte hon igång direkt när vi kom hem men jag sa då. Kommer du ihåg att vi bråkade igår och då sa vi att vi inte skulle bråka något mer. Då sa Leah ”förlåt mamma, vi ska Inte bråka. Jag älskar dig”.
Så mycket kärlek i vår lilla tjej men också så mycket jobbiga känslor.
Hejsan, ohh denna period är ju så jobbig vår tös var i den åldern i somras och det var extremt jobbigt, Känner igen det du skriver, samt att hon kunde vara elak och vifta och veva och vara tvär, jättejobbigt, jag bröt ihop massor av ggr och kändes som det aldrig skulle vända, men det blir bättre, det går uppochner, just nu är hon lite envis igen, men numera går det prata med henne,
Hoppas att det ger sig snart för er med
Det är en bergochdalbana 😛 Just nu är det mycket bättre tack 😀
Så hög igenkänningsfaktor! De där frustrerande skriket när Bruno inte får sin vilja igenom… åh lord..
Haha inte lätt att vara mamma alltid 😛
Samma här! ? Nu börjar vå dotter närma sig tre och sen har vi en snart 9 månaders son! För oss är det dels trotsen som kommer passande med en bebis! Men sen tar nog vår dotter ut sin frustration på lillebror över mest mig! Även på pappa ibland! Desto grinigare bebis desto trotsigare dotter! ? Det jag tror vår dotter behöver är såklart uppfostran men också mer ensamtid med mig eller pappa! Men två års trotsen är inte att leka med ? Speciellt inte med barn med temperament!! ?
Såklart tråkigt att ni har det så, men gud va skönt att läsa, vi har det precis likadant hemma. Vår son säger och gör exakt såna där saker, så lätt att känna sig som världens sänsta förälder. Skänt att veta att man inte är ensam. Känpa på ❤
Ja verkligen. Jag tänker jämt och säger det ofta till mannen ”är det bara vi som har sånt här kaos”❤ skickar massor av pepp
Åh vad jag önskar att jag kunnat allt jag kan idag och lärt mig av min snart 5-åring när han var 2 år och fick ett syskon. Jag vill väldigt starkt rekommendera dig att läsa boken ”Barn som bråkar” med en gång, min livräddare! Så glad att jag hittade den. Och även Petra Krantz Lindgrens Med känsla för barns självkänsla.
Det finns så mycket onödigt bråk som hade kunnat undvikas om jag lärt mig om lågaffektivt bemötande från början och förstå att det inte går att ”uppfostra” barn som är i affekt utan att det får man göra vid ett annat tillfälle. Barn vill alltid göra sitt bästa, och gör de inte de så är det föräldrarna som måste se till att det finns rätt förutsättningar. Men jäklar vad tålamodsprövande det är att hantera 2- och 3-åringar!
Ska köpa böckerna direkt. Iallafall en av dem till att börja med. Jag hoppas jag blir klokare av böckerna