Ni som följt min blogg ett tag vet att jag och Erik har två barn som heter Leah och Liam. Det är 1 år och 8 månader mellan våra juveler. Jag har varit öppen och ärlig med att jag har tyckt att det har varit tufft med barn såhär tätt. Jag var inställd på att det skulle vara tufft men det var mycket tuffare än vad jag kunde föreställa mig. Nu när Liam är 9 månader och Leah är 1 år och 5 månader så känns det mycket lättare!
Första tiden med två barn var lika härlig som tuff har jag skrivit i bloggen (jag hade ont efter snittet, åkte på UVI, Leah fick tänder och då sov hon dåligt och fick feber). Liam sov MASSOR, Erik var ledig med oss och fokus låg på att lära känna vår nya lilla familjemedlem. Jag fokuserade mycket på Leah. Jag var väldigt fokuserad på att hon inte skulle känna sig åsidosatt eller utanför. Då Leah var liten så var hon hårdhänt så man var tvungen att ha ständig koll då Liam var liten och ömtålig.
Det var en hel del oro kring Liam första tiden. Han var gul väldigt länge så vi fick gå till läkaren och ta blodprover. De upptäckte blåsljud på hjärtat så vi fick vänta länge på hjärtkontrollen. Eftersom Erik är hjärtopererad så var väntan på ultraljudet väldigt tufft.
När Erik gick tillbaka till jobbet så började den tuffa resan som körde slut på mig. Erik jobbade kvällar och kunde komma hem runt 00-tiden. Att natta båda barnen var svårt ibland. Att räcka till överhuvudtaget var svårt med två små barn. När Liam var runt 3 månader så kände jag att det var riktigt tufft och hittade detta inlägg (LÄS HÄR). Det blev för mycket och det var en tuff period. För många bollar i luften och det var då mer än nog att försöka räcka till som mamma.
Leah är fortfarande liten och sedan Liam kom så har hon utvecklats massor. Hon har haft långa och många perioder där det varit mycket känslor och utbrott. Samtidigt har Liam velat bli buren mycket.
Erik och jag har varit ett superteam men när jag varit själv med barnen har jag tyckt att det varit väldigt tufft.
Vad har jag tyckt varit extra tufft?
- Att inte räcka till
- Att Leah var för liten för att man kunnat säga tex ”sitt här och kolla på tv medan mamma nattar Liam” . Hon har velat vara med.
- Leah har väckt Liam. Första tiden sov han genom allt men blev mer och mer lättväckt med tiden. När Leah kommit hem från förskolan så har Liam inte sovit något iprincip för att det varit så mycket ljud.
- Liam ville inte ligga själv så jag har haft ett barn (eller båda) på mig konstant.
- När barnen varit sjuka så har det förstås varit extra tufft.
- Att under flera månader inte få någon tid alls med min stora kärlek.
Nu vill jag komma till min poäng! Efter några tuffa månader så känner jag att allt känns mycket lättare nu. Barnen leker, gosar och skrattar åt/med varandra. De finns mera rutiner kring allt. Liam är inte lika ”ömtålig” längre. Leah är just nu i en helt fantastisk period och man kan kommunicera med henne och förklara så att hon förstår. De härliga stunderna är många flera och det är inte ständigt kaos. Ni som är inne i en tuff period… Det blir bättre.
Det finns så mycket positivt med att få barn tätt men det har varit otroligt tufft.
Jag älskar mina barn och min familj! Det har jag förstås gjort hela tiden men det har varit extremt stressigt och tufft! Den här sommaren som väntar kommer bli fantastisk!
