Vår stora hund Nilla var rädd för barn innan Leah kom. Hon tyckte de var läskiga. Ett barn slog henne med en leksakstelefon på nosen när hon var valp och en förälder lät sitt barn jaga henne så jag fick säga till då inte föräldern gjorde det. Hon kunde morra eller skälla till men hon gjorde aldrig mer än så. Jag var orolig att hon skulle må dåligt av Leah men det har snarare blivit bättre och bättre.
När Leah var pytteliten ville både Nilla och Minou ligga nära. När hon blev lite större och mer hårdhänt började Leah gå undan. Nu sedan någon vecka tillbaka så ligger hon kvar när L kramar och klänger på henne. Hon verkar tycka det är rätt mysigt.
Ibland blir Leah hårdhänt mot hundarna och vi säger självklart till. När L slutar helt med de små tjuvnypen så kommer de nog bli toppen!
Jag var så orolig att Nilla skulle må dåligt men det blir som sagt bara bättre och bättre!
Vad skönt ändå 🙂
Ja?