Lucka nr 5 – Ett av de tuffare ögonblicken i år.
Det här året har varit ett tufft år då min graviditet har varit tuff! Jag plussade 9 mars och strax därefter började jag kräkas och mådde ständigt illa. In och ut från sjukhus för att få dropp. Ständigt roddande med sjukskrivning efter sjukskrivning. Jag bodde i sängen och hann aldrig riktigt njuta av graviditeten som jag sett så mycket fram emot (Hennes sparkar och att veta att jag väntar ett barn var det som fick mig att orka). Erik och jag har inte kunnat hitta på så mycket saker och att träffa familj och vänner har inte orkats med så mycket som vi velat. Det är många saker som jag missat och inte kunnat göra pga illamåendet , missat konserter och massor av annat. Älskade Leah har varit värd allt illamående i världen men jag ska inte sticka under stolen med att det varit jäkligt tufft!
När Leah föddes så var det en tuff förlossning men själva värkarbetet skulle jag kunna göra om flera gånger igen. Spänningen när man väntar på att förlossningen ska sätta igång, hur? När? Vart? Det var så spännande! Värkarna och att föda ut henne är ingenting jag är rädd för det uppfattar jag bara som häftigt. Det är att jag fick den bristningen som jag fick och att jag fick åka ner på operation. Smärtan som jag fick efter förlossningen/operationen vill jag aldrig gå igenom igen och jag önskar ingen det. Det är så tråkigt att jag antagligen aldrig kommer att gå igenom en förlossning igen. Jag mår fortfarande inte bra och det är över tre veckor sedan hon kom. Så hela det här året har varit tufft men att vi har fått världens bästa bebis gör allt så mycket lättare. Hon är värd allt! Jag tar gärna allt ont och all smärta bara hon mår bra!
