Om en vecka har jag en tid hos BB Stockholm där vi ska prata om kejsarsnittet jag vill ha, vilket jag egentligen tycker borde vara spikat och klart redan. Det tynger mig lite… Eller mycket faktiskt! Jag kommer att vara i vecka 27 och fortfarande inte fått det bekräftat att jag blivit beviljad ett snitt.
Ni som har läst om min tuffa graviditet med Leah och förlossningen som slutade i 3-4 bristningskada vet att det var tufft. Jag ”missade” mycket av den första tiden som mamma. Erik fick ta det största ansvaret. Jag kunde inte ens byta blöja eller bära på mitt barn pga smärta. Leah vägde även 4345 gram och kom tre dagar tidigare och jag har fått höra att nästa barn troligen är större och killar är generellt större. Jag fick höra att om jag skaffar barn i framtiden så bör jag snittas. Jag förstod det som att det var en självklarhet om jag ville ha kejsarsnitt så skulle det inte vara något snack…
Hos barnmorskan så sa jag att jag bestämt mig för kejsarsnitt och jag trodde att jag nu skulle få vänta men sedan få en tid för snittdatum men så lätt var det tyvärr inte. Jag fick tid hos en manlig läkare som var en riktig idiot. Här kan ni läsa om det besöket !
Nu har jag en tid på måndag nästa vecka hos BB Stockholm och jag hoppas på ett besked och en tid! Jag vill kunna gå därifrån lättad och känna mig säkert på hur mitt nästa barn kommer att komma till världen. Hatar att oroa mig! Har nästan börjat bli illamående av bara tanken att gå och oroa mig i ett par veckor till!
Jag känner att jag inte borde behöva gå igenom den här processen då detta borde vara mitt självklara val. Jag känner att jag borde fått ett klart besked redan första mötet hos Mvc att det inte vore något snack om det här.
Det har även varit väldigt dålig uppföljning av mig, det tänker jag också ta upp. Jag hade kanske behövt ett samtal en tid efter förlossningen när vi kommit ur bebisbubblan när smärtan var borta! Jag har hört att vissa blir erbjudna ett samtal för att prata efter sin förlossningsskada, inte jag! Det borde vara uppföljningar på förlossningar som inte slutar som de ska! Att få prata av sig och få ett besked om hur man gör om det kommer flera barn i framtiden.
Hej Nathalie 🙂 Jag läser din blogg, men brukar inte vara så flitig på att kommentera. Har själv aldrig fött barn, och skulle gärna genomgå en vaginal förlossning om det är möjligt, men i dit fall förstår jag absolut att snitt är det bästa valet! Konstigt att de inte lyssnar på dig 🙁 Håll ut, det löser sig!
Hej Rebecka. Härligt att du lämnar en kommentar iallafall ? glad att du kikar in här. Jag är så glad att jag fick genomgå en förlossning för det var det häftigaste jag gjort och själva förlossningen skulle jag gärna göra om men vill inte att min tidigare skada ska gå upp och eftersom jag troligtvis får stora barn så är det en risk. Tack det tror jag också ❤️
Precis. Jag förstår dig fullt ut. Skälet till att jag egentligen ville ha en vaginal förlossning var mest för att jag hela tiden har varit lite skraj för snitt också, men nu var riskerna helt enkelt för stora för mig och då var jag tvungen att ge mig. Nu känner jag mig dock väldigt lättad att inte behöva tänka på förlossningen så mycket utan räknar bara ner dagarna (snart timmarna hehe) till snittet på fredag. Oavsett hur man föder så är det lika mycket värt i slutändan när man får sin bebis och man gör det ju för dem också. Komplicerade förlossningar är ju inget kul för bebisar heller. Lycka till med allt. Men kan lova dig att det kommer gå bra 🙂
Du behöver inte oroa dig. Att du har fått en läkartid direkt istället för bmtid hos aurora innebär i princip att de redan bedömt att en läkartid behövs i och med att det är de som kan bevilja snitt. Så du har redan hoppat ett steg i sjukvårdens modell (liksom jag också gjorde). Jag fick inte mitt beslut om snitt förrän i v 36 ( då jag hade tiden vill säga). Men hade jag verkligen inte velat föda vaginalt så hade jag också velat ha ett beslut tidigare också. Magen i denna graviditet är större än förra men bebis beräknas mindre än förra så till slut vågade jag inte säga emot läkaren mer (min son vägde 4.8 o var 55 cm lång när han föddes). Man ska ju ha i åtanke att även om barnet hade varit mindre o man skulle kanske slippa bristningar så är det ändå en viss belastning för ens gamla skada att föda vaginalt o även det kan orsaka komplikationer. Så ett snitt i ditt fall tycker jag är solklart. Och du har så rätt. Man ska absolut inte behöva söka uppföljning själv när man är mitt i bebisbubblan. Det är vårdens skyldighet att göra. Jag tror jag fick typ fyra upp samtal med bm, dels innan hemgång o sedan efter sex veckor o ett halvår. Utan den uppföljningen hade jag ALDRIG haft en tanke på att gå igenom en vaginalt förlossning igen (även om det inte blev så nu).
Tack för att du tog dig tiden att skriva. En del av mig skulle vilja föda vaginalt igen men det känns för riskfyllt och att få en liknande skada igen vill jag inte utsätta mig för. Är barnet ännu större denna gäng så kanske det blir kritiskt för barnet. Jag har en känsla att det då skulle sluta illa eller med akutsnitt och då vill jag hellre ha ett planerat snitt. Jag önskar också att jag fått samtal!
Usch va jobbigt :/ Hoppas du får fint bemötande på BB och att ni får det precis som ni vill. Det är ändå din kropp så du måste ju få avgöra hur du vill göra!
http://emmabloggar.vimedbarn.se/
Tack?
Vi får inte glömma bort att vi har otroligt bra sjukvår i Sverige med bra och kompetent personal. Att man blir tvungen att ”kriga” för den vården man vill ha kan också bero på att vården man vill ha och den man behöver inte är detsamma. Läkare och barnmorskor har stor press på sig att inte fatta några beslut som senare kan anses vara fel. därför tror jag att vi får ha lite överseende med att det kan ta lite tid innan en del beslut är tagna. I slutändan så får vi lita på att det blir rätt. Det är vetenskapligt bevisat att vaginal födsel är det bästa för barnet så det är väl bra att de inte tar din önskan om kejsarsnitt lätt utan verkligen utvärderar din situation.
Och att uppföljningen var dålig efter din förra förlossning är din upplevelse, och det är givetvis inte bra om det upplevs så, med det sagt så innebär detta inte att sjukvårdspersonalen gjort något fel. Vill man ha bättre uppföljning så får man, tillsammans med sin partner & familj, se till att man får den uppföljning som man anser sig behöva genom att vara aktivt sökande av den hjälpen.
Jag har inte skrivit att sjukvården är dålig. Dock har de sagt att jag ska få snitt tidigare men nu när jag väl är gravid så är det inte så enkelt som det låter. Det verkar bero på vart man hamnar och vem man möter för att få samma bemötande. Det borde vara samma riktlinjer för alla tycker jag! Ja det är min upplevelse men eftersom jag har haft kontakt med flera i min situation så vet jag hur jag skulle kunnat blivit uppföljd. Att man ska behöva söka uppföljning själv låter inte klokt i mina öron.
Hoppas verkligen att du blir beviljad snitt. Man tycker andra blir beviljad för ”mindre”, så du måste ju ha en stor chans.
Vart med om tre vaginala förlossningar och senast va nu i januari. Vi vill ha ett fjärde barn, men vi kommer kämpa för att få snitt.
Tack det hoppas jag också! Hoppas du får det!
Det ska vara uppföljning där förlossningen varit lite svår, inte slutat helt ok etc. Ändra där det gått bra åka bli erbjudna uppföljning…