Nathalie – Trebarnsmamma, fru, matte och fotograf

Tack snälla alla som skrivit till mig och undrat hur jag mår. Jag tänkte att jag ska försöka skriva om den här senaste veckan.

I onsdags för exakt en vecka sedan vaknade jag upp och det var inget konstigt alls. När jag skulle natta Liam för hans dagsvila vid 11-tiden så kände jag att jag blev väldigt yr. Jag tänkte inte så mycket på det mer än att jag troligtvis har lågt blodtryck (som jag har ibland vissa dagar). När jag hade vilat en stund kände jag mig fortfarande väldigt yr. Jag smsar Erik och säger att jag är väldigt yr.

När Liam vaknat och vi skulle ta oss ner till undervåningen så satte jag mig ner med honom i famnen och åkte ner på rumpan. Jag vågade inte gå med Liam i famnen.

Jag får sätta mig ner ett par gånger. Erik och jag smsar lite fram och tillbaka. Han frågar om han ska komma hem. Jag svarar att jag ska äta, dricka vatten och ta en kaffe och se om det blir bättre. Tyvärr blev det inte bättre och jag kände att det skulle vara läskigt att gå till förskolan och hämta Leah. Erik säger att han ringer förskolan och säger att han blir sen men att han åker direkt från kontoret. När Erik är halvvägs hem så svimmar jag. Hade det varit jag som hämtat Leah som tänkt så hade jag varit någonstans påväg till förskolan. Jag vet inte hur länge jag var borta för det var bara jag och Liam hemma. Han var dock helt oberörd.

På natten när jag skulle somna så kändes det som hjärtat saktade in och slog väldigt sakta. Det var väldigt obehagligt men kände mig ändå lugn.

På torsdagen vaknade jag upp och var riktigt yr. Det kändes som att jag är superonykter och att allt bara snurrade. Jag började läsa på och man kan tydligen bli yr av p-staven. P-staven har fått mig att må dåligt sista tiden så tänkte att nu ska den ut… ringde Mvc och berättade hur dåligt jag mådde men de hade inte några tider förens efter julhelger.. Får en tid hos vårdcentralen kl 15 men som de senare avbokar och säger att jag ska in till akuten. På kvällen åkte jag och Erik till akuten. De kollade blodtryck och EKG som inte visade några konstigheter. Mitt blodtryck låg på 90/60 under dagen så jag visste att det var lågt. Läkaren sa att jag skulle dricka Cola och redbull för att få upp blodtrycket och sedan fick jag en remiss för att de skulle plocka ut min p-stav sedan skickade han hem mig.

Fredag jag ringer MVC på morgonen och säger att de ska fått en remiss om att ta ut min p-stav. De hade fått återbud så det fanns en tid till mig samma dag. Jag tog på bedövningskräm och åkte dit två timmar senare. P-staven plockades ut. Vi pratade även om att läkaren sagt att jag absolut inte fick ha p-stav eller hormonspiral pga proppar men de på MVC sa tvärtom. Det är just det som jag kan ha… så himla tokigt. Mer om detta i ett eget inlägg.

Lördag jag är fortfarande yr och orkeslös och Erik tar barnen på hans farmors 90års kalas och sedan middag hemma hos hans mamma. Jag bara vilar.

Söndag tar det lugnt och mår fortfarande inte bra.

Måndag: Yrseln fortsätter och jag försöker få en tid till husläkaren men hopplöst. Ringer vårdscentralen och bokar en tid för att bli uppringd. Känner att jag iallafall vill ta blodprover och kolla tex blodvärde och sköldkörteln så kommer på att jag ska testa appen min doktor. Skriver fram och tillbaka med en läkare som vill att jag ska göra blodprover och annat. Hon tycker däremot att jag ska boka in en tid hos vårdcentral iallafall. Blir uppringd av VC och jag bryter ihop totalt. Jag känner att jag inte orkar jaga mera men att jag mått dåligt i flera dagar och att det inte går över. Hon var supergullig och bokade in en tid till mig dagen efter. På kvällen fick jag migrän sent på kvällen (tacksam att det kom när vi skulle sova och inte när vi vaknade).

Tisdag: Besöker läkaren som tar mitt blodtryck som visar 90/65 och lyssnar på mitt hjärta och ser väldigt skeptisk ut. Hon frågar massor av frågor och skickar mig sen på Akut labb och sen EKG. Eftersom de tog EKG på akuten på torsdagen så tänkte jag inte så mycket på det. Jag bara väntade att hon skulle säga att jag har någon brist på något, eller som alla andra konstatera blodtrycket eller stress. Hon såg väldigt orolig ut över mitt EKG och det gjorde mig orolig förstås. Jag har nu fått en remiss och väntar på en tid till någon som ska göra 24 EKG och blodtrycksmätning som jag förstått. Det är något med de som ska skicka signaler till hjärtat som inte jobbar som de ska. Hjärtarytmi står det att jag ska kollas mer för. Jag frågade om mitt låga blodtryck och de hon vill utreda är varför det är så lågt och troligtvis kan mitt hjärta vara boven i dramat vad jag har förstått.

För första gången i hela mitt liv så känner jag mig faktiskt orolig. Hjärtat och hjärnan är det man alltid vill att de ska säga ser bra ut. Jag är väldigt tacksam att jag hamnade hos denna läkare som tog mig på allvar och inte bara tänker ”hon är smal och har lågt blodtryck” (som jag blivit bemött så många gånger tidigare). Jag har svimmat flera gångar i mitt liv, ibland så har jag haft dagar då mitt blodtryck är väldigt lågt och jag kan vara väldigt yr men det har aldrig varit såhär ihållande. Jag är glad att hon lyssnade på mig, mitt hjärta, tog blodprover och ett nytt EKG så det kunde konstateras att min kropp inte mår som den ska.

Idag onsdag har jag varit dålig i en vecka. Det känns jobbigt att jag fortfarande är yr, orkeslös och tycker att det är jobbigt att inte vara till någon hjälp. Jag kan inte leka med barnen som jag vill men jag kan mysa med dem i soffan. Imorse var jag och tog prover på fastande mage som jag hoppas vi får svar på snart.

Just nu vill jag bara veta vad det är som är fel! Jag vill få tid hos någon hjärtspecialist men vill inte hamna på sjukhus så jag missar julen med barnen… det är min största panik just nu.

Jag önskar mig i julklapp att jag börjar må bra och att det här inte är någon fara eller något som jag kommer få dras med. Jag önskar mig att hela min familj och mina vänner får må bra!

Var rädda om varandra ❤️

Gosungen som är så mammig. Hon ligger gärna och myser med mig. Liam har inte lika mycket tålamod till det.Julen blir nog inte som tänkt men jag är glad om jag bara får vara med min familj.