Under profylaxkursen i helgen så diskuterade vi pappans roll innan/ under och efter förlossningen. Mammorna fick sitta i grupp och papporna för sig. Det var superkul att prata med så många mammor och vi alla var så olika. Efter vi diskuterat så fick papporna berätta vad dem kände och de hade i princip fått med allt som vi pratade om.
Alla papporna som var med på kursen kändes engagerade och ville vara så delaktiga som möjligt. Jag är inte ett dugg orolig för hur Erik kommer vara under förlossningen eller hur han kommer vara som pappa.
Det är olika hur man vill ha det men också att något som kanske sagt att man ville kanske inte alls fungerar under förlossningen.
Jag tror att jag kommer att vilja bada om det går då jag alltid gör det för att bli avslappnad. Jag har varit jätte negativ till musik men på kursen hade hon avslappningsmusik/ spa musik. Det skulle jag kunna tänka mig lite lågt då jag verkligen blev avslappnad av det (fungerar det inte är det bara att stänga av). Värmekudden ska med!
Eriks roll blir att vara min trygghet och att han bara kommer finnas där är nog det absolut viktigaste. Lite massage och påminna om de olika andningsteknikerna. För när kroppen reagerar på smärta så slutar man andas. Erik kommer nog få sköta det mesta runt omkring. Han vet hur jag är i vanliga fall och jag tror även att han kan prata för mig om han ser att jag inte orkar.
Vi är verkligen taggade men ingen stress Lillan. Oavsett är det inte långt kvar innan vi ses.
