Sist jag bloggade så var Sofia påväg hit. Vi drack te och babblade om allt mellan himmel och jord. Efter hon gått la jag mig i ett bad tills Erik kom hem. Jag kan säga att jag skulle aldrig klara mig utan ett badkar, hälften av min tid spenderas där…Nästan.
Igår mådde jag så extremt dåligt, jag trodde att jag skulle behöva åka in då det verkade som att spyorna aldrig ville ta slut och jag fick knappt i mig någonting… Det är helt sjukt hur man kan må såhär?! Jag sover otroligt dåligt under nätterna och igår såg jag verkligen ut som en påse Sk*t… Sista dagen som jag skulle träffa Emma innan hon åker till Australien. Jag ville vara mitt pigga och fräschaste jag. Tanken var att vi skulle köra en heldag men hon hade massor att göra inför resan och resfebern har börjat smyga sig på och jag mådde så fruktansvärt dåligt så vi sågs på eftermiddagen/kvällen. Huvudsaken var att vi sågs! Tanken är att vi ska åka med till flygplatsen och vinka av henne imorgon för jag klarar inte av att känna att sista dagen var igår.. Jag kan lova att det kommer bli gråtfest. Hur ska jag klara mig utan henne! Vi åt en supergod kräftmiddag iallfall!
När Emma åkt så kollade jag och Erik på två filmer. Först såg vi The fault in our stars, Den var så sorglig så jag var helt otröstlig. Erik grät också. Den var jättefin men fruktansvärt sorglig. En riktig gråtfilm! Den handlar om cancer och det visste inte jag då jag inte läst om filmen innan utan tyckte att den ”såg” bra ut. Det är så jag väljer film. Vi har väldigt mycket cancer runt om oss och då blev det extra jobbigt och sedan när man börjar tänka på massor av saker så blev det ännu jobbigare.
Efter filmen skulle Erik ta sprutan på mig och den gjorde så fruktansvärt ont så då började jag gråta ännu mer då jag redan var så känslig.
Efter filmen tog vi en kort promenad med hundarna för att jag skulle röra på mig och för att vi skulle tänka på annat, När vi kom in satta vi på en komedi istället som hette walk of shame, den var hysterisk hela filmen, den var allt annat än sorglig. Filmen passade iallafall bra att se efter en supersorglig film!
Nu ska jag försöka skriva ett inlägg om hur jag trodde att graviditeten skulle vara och hur den har varit/är för mig.
